Träning
Våra kroppar är inte anpassade för att sitta stilla hela dagarna och inte röra på sig utan våra kroppar behöver motion för att hålla sig i trim och må bra. Därför är det jätte viktigt med motion. Motion har också sett som en naturlig del att inkludera när man vill gå ner i vikt och leva ett mer hälsosamt liv. [1]
Motion kan förlänga livet med mellan sex och nio år. Genom att gympa, promenera och styrketräna tre-fyra gånger i veckan mer än halverar du risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Dessutom minskar risken för alzheimer, depression, diabetes, benskörhet, prostata- tarm- och bröstcancer. Förklaringen är att motion påverkar så många riskfaktorer samtidigt. [2]
Det som händer i din kropp när du tränar är att:
· Slagvolymen i ditt hjärta ökar och du får en bättre syreupptagningsförmåga.
· Vilopulsen i kroppen blir lägre och det är ett tecken på att din kondition har blivit bättre.
· Du får fler blodkärl i musklerna -kapilläriseringen ökar.
· Kolesterolhalten i blodet minskar.
· Din muskelmassa ökar och du blir starkare muskulärt.
· Hållfastheten i dina leder, ledband och senor ökar.
· Förhoppningsvis känner du dig starkare, rörligare, stabilare och gladare med dig
själv. [3]
Efter du har tränat mår du nästan alltid bättre än vad du gjorde innan du skulle träna för att man känner att man har gjort något positivt. Blodtrycket i kroppens sänks direkt och du känner dig mycket piggare.
• Fördelar med träning: Förbättrar konditionen.
• Ökar muskelstyrkan (särskilt vid styrketräning).
• Ger ökad energi och vitalitet, du känner dig piggare.
• Ökar kroppens energiförbrukning.
• Förbränner onödigt kroppsfett, minskar övervikten. Fysisk träning ökar halten av de fettförbrännande hormonerna tillväxthormon och testosteron, dessutom ökar insulinkänsligheten, se insulin. Sammantaget så stimulerar därför träning till ökad fettförbränning. [3]
Att undvika att träna kan påverka hjärta, muskler, leder och skelett.
Hjärtat: Hjärtat är en muskel som behöver belastas för att kunna klara den där lilla extra ansträngningen när den behövs. Ett svagt hjärta påverkar även blodcirkulationen i kroppen negativt.
Muskler: Om musklerna inte används så blir de stela och tappar elasticitet och vissa fall kan de förtvinas. Musklernas senor blir sköra och kan vid plötsliga ansträngningar gå av.
Leder Brosket i lederna byggs upp i unga åren. Är du inaktiv när du är ung kommer ditt ledbrosk som gammal att vara tunnare än om du varit aktiv.
Skelett Skelettet byggs upp genom att du belastar det. Om du inte rör på dig är sannolikheten att du drabbas av benbrott och benskörhet mycket stor när du blir äldre. [4]
Bild 1
Det är ofta man säger ”Från och med imorgon är det hård träning som gäller”, jag har sagt det flera gånger och ändå tar jag aldrig tag i träningen. Därför är det jätte viktigt att hitta motivationen och de är inte alltid så lätt. För när man går i skolan har man mycket plugg och man är ständigt stressad vilket leder till att man inte prioriterar träning först även om man vet hur viktigt det är, särskilt i tonåren då skelettet fortfarande växer.
Något som kan motivera en och som även motiverar mig är att träna med en kompis. Det blir ofta så att när man är fler än en så pushar man varandra och kämpar tillsammans. Något annat som kan motivera en är musik. Nu när det är varmare ute och sommaren snart är här kan man göra träningen till något roligt istället för att stänga in sig på gymmet. Detta är även bra för miljön då man inte behöver åka buss eller bil till gymmet. Mindre giftiga avgaser släpps då ut i luften som förstör atmosfären och vår hälsa som också förstörs när vi andas in dessa avgaser.
Som avslutning vill jag bara säga att det viktigt för oss alla med träning och det är något som vi borde bli bättre på. Gör träningen till en vana, sluta hitta på ursäkter. Börja träna idag!
Stress och sömn
Alla har vi någon gång upplevt sömnlös natt pga att man har varit stressad eller bekymrad av något. [1] Det kan vara jätte jobbigt när det väl händer därför måste man undvika att bli stressad för sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta känslor.
Sömnen är uppdelad sömncykler och mellan varje sömncykel tar en och två timmar. Det finns 5 stadium.
· Stadium 1 – insomningsstadiet
· Stadium 2 – stabil sömn
· Stadium 3 och 4 – djup sömn
· Stadium 5 – drömsömn [1]
Kroppens återhämtning sker under djupsömnen då hjärnan arbetar mer långsamt. [1] Vi behöver mellan sex till nio timmars sömn, beroende på hur effektiv sömnen är. Ibland räcker även sju timmar. Ungdomar och yngre behöver mer sömn än äldre eftersom att vi fortfarande växer.
Stress är en naturlig reaktion i kroppen som ska hjälpa en att ta tag i utmaningar och problem. Då hjärnan skickar stressignaler till kroppen och hjärtat slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna spända; man blir beredd att agera. Det här är bra om man måste göra något snabbt. Den här reaktionen gör också att man kan få mer gjort när man är lite pressad eller har ont om tid. [2]
bild 1
Stress kan påverka din sömn. Ungefär var tredje person har sömnproblem till och från. Sömnproblem blir allt vanligare och det är kvinnor som är mest drabbade eftersom att sömnproblem oftast beror på stress. Anledningen till det kan vara exempel vara att man har för hårda karv på sig själv eller från omgivningen, eller brist på eget inflytande, både i arbetslivet och i hemmet. [1] Under en dag har vi jätte mycket saker att få gjort och oftast hinner man inte med allt därför är det viktigt att ibland kunna undvika att göra självkara saker som att tex diska eller tvätta.
Några tecken på att man är stressad kan vara att:
• man sover dåligt på nätterna
• känner sig trött fast man har sovit
• ofta får ont i huvudet eller magen
• spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
• får hjärtklappning
• känner sig nedstämd eller får ångest
• känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
• lätt blir irriterad och arg över småsaker
• har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
• känner sig rastlös och har svårt att koppla av [2]
Men man kan känna stress även om man inte har bråttom eller är i en akut situation. Man kan till exempel bli stressad av press, förväntningar eller idéer på vad man ska göra eller hur man ska vara. Även om de inte har med brist på tid att göra, skapar sådana känslor stress.
Bild 2
Typiska allvarliga stressymptom är hjärtklappning och kallsvettning eller känna att det blir svårt andas. När man har somnat under stress är det ofta så att sömnen blir ytlig på grund av att man vaknar flera gånger under natten. [3]
Andra symtom kan vara att man känner en trötthet som inte går att vila bort, man känner sig rastlös och har svårt att koppla av och varva ner. Man kan även känna sig lätt irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller få ångest när man blir stressad.
Stress kan också göra att du får ett sämre minne och man får det väldigt svårt att koncentrera sig på de man måste göra. Många som blir stressade får också problem med magen och man kan också bli stel och känna smärta i kroppen [4]
Om man märker att detta händer en själv är det viktigt att ta tag i det och få hjälp, för stress är inget att blunda för!
Källförteckning
[1] http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Somnproblem/
Artikeln uppdaterad: 2010-03-19 Författare: Katja Öster, webbredaktör, Vårdguiden
[2] http://www.umo.se/kroppen/stress/
Författare: Lotta Partby, kurator, Gullmarsplans ungdomsmottagning, Stockholm
[3] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stress/
Författare: Pernilla Hjort, webbredaktör, Vårdguiden
[4] http://www.stressad.se/ Författare: ökänd
Bild 1: http://www.umo.se/kroppen/stress/
Bild 2: stress.jpg
Vad är hälsosam mat?
Vi får dagligen råd om vad som är nyttig mat och vad som är onyttigt genom olika medier som tv, tidningar och BLOGGAR. Varje dag fylls vi av fakta om kostens roll i vår hälsa. Vad näringslära och kostlära är borde alla känna till, t.ex. om hur mat påverkar vår hälsa, hur vi kommer att se ut, hur friska vi är och hur bra vi kommer att må.
Kroppen behöver ständigt fylla på sitt energibehov av kolhydrater, fett och protein samt sitt näringsbehov av vitaminer och mineraler. Hur mycket man behöver äta varje dag skiljer sig från person till person och beror också på hur vår kropp är skapad och hur mycket aktivitet man utför. [1]
Det finns en grundomsättning som kräver energi för att hjärtat ska slå och nervsystemet och ämnesomsättningen fungerar. Denna sorts energi behövs även om vi bara ligger stilla hela dagen. Därefter behövs också energi beroende på hur mycket vi rör på oss varje dag. För barn och ungdomar som växer och för gravida kvinnor behövs även energi till tillväxthormonerna. [1]
Kolhydrater
Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Det finns i socker, stärkelse och kostfibrer och vi hittar den i vanlig basmat som potatis, pasta, bröd, ris och frukt. De mesta av kolhydraterna bryts ner till sockerarter, det är sockerarterna som behövs som energi i cellerna. [2]
Bild 1
Protein
Protein är kroppens byggmaterial. Det är ett mycket viktigt näringsämne som finns i alla celler. Utan proteiner skulle kroppen inte kunna fungera. Protein byggs upp av 20 olika aminosyror och av dessa är 9 stycken essentiella d.v.s. att kroppen inte själv producerar dem utan vi får i oss dem i maten vi äter. Protein finns i Kött, fisk, ägg, mjölk och ost. Protein är viktigt för oss eftersom det är nödvändigt för cellens uppbyggnad, enzymer och immunförsvaret. [3]
Bild 2
Fett
Fett är koncentrerad energi och är kroppens energiförråd. Med rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Det är dessutom nödvändigt för de fettlösliga vitaminerna. Det finns tre olika typer av fett: mättad fett, fleromättad fet och enkelomättad fett. Exempel på mättad fett är: mjölk, kött, grädde, glass, m.m. exempel på enkelomättad fett är: olivolja, avokado, kyckling, olika typer av nötter och rapsolja. Fleromättad fett är: fet fisk, sesamfrön, linfrön och valnötter. [4]
Variation är bra!
Hur mycket vi äter av olika näringsämnen är lika viktigt som att balansen mellan vissa näringsämnen är den rätta. Energi- och näringsbehovet får vi genom att vi äter en väl sammansatt och variationsrik kost. [5]
Tallriksmodellen visar hur man lätt kan dela upp sina måltider på rätt sätt. [6]
Det tillhör vår vardag att höra eller läsa om hur man kan ändra om sin kost för att uppnå olika typer av resultat. Vanligaste tipsen vi får är hur vi ska lägga om vår kost för att gå ner i vikt. Idag gör många misstaget att hoppa över en måltid för att gå ner i vikt, andra som jag känner slutar att äta kolhydrater. Det är ju kolhydraterna som ger dig energi och ork. Något som många heller inte vet är att om man slutar äta kolhydrater helt under en viss tid tills man har nått sin ”målvikt” och sedan börjar äta vanlig mängd med kolhydrater går man upp i vikt igen, i snabbare takt än vad man har gått ner.
Källförteckning:
[1] http://www.anatomiguiden.se/html/grundkost.html/ Författare: okänd Skriven: okänd Hämtad: 2012-05-21
[2] http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/kolhydrater/
[3] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Protein/
[4] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/fett/
[5] http://www.halsotek.se/naringslara.html/ Källa: Livsmedelsverket Hämtad:2012-05-12
[6] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen/ Författare: okänd Uppdaterad: 2011-09-27 Hämtad: 2012-05-21
Bild 1: http://twiceas.blogg.se/images/2011/kolhydrater_150351642.jpg
Bild 2: http://media.fysakademin.se/2011/01/mat.jpg
Bild 3: http://benniysworld.blogg.se/images/2012/dghrui5r7i_200030817.jpg
Bild 4: http://blogg.bokus.com/wp-content/uploads/Tallriksmodellen.jpg
Fetma - ett världsproblem
Vad är fetma egentligen? Jag tror att det kanske inte är så många som vet att fetma faktiskt är en sjukdom och fetma innebär inte bara överviktighet utan också livshotande följder. Några av dem är: diabetes typ 2, högt blodtryck, astma och cancer. Fetma kan bero på många olika saker, bl a ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Ärftlig fetma innebär att man har mycket lättare att lagra fett än vad andra har. [1]
Ofta när man talar om fetma är USA det första land man tänker på, eftersom mer än hälften av befolkningen lider av fetma och i Sverige är vi inte mycket bättre. Enligt Statiska Centralbyrån lider nästa varannan man och drygt var tredje kvinna i Sverige av fetma. [2]
Men hur ska vi då kunna bota fetman? Om vi vet att fetma till och med kan innebära döden varför gör inte så många något åt det? Jag tror att många inte är medvetna om allvaret med fetma och det kan också vara på det sättet att folk som lider av fetma inte kan ändra sin livsstil. Ett annat skäl kan vara att vi äter allt mer snabbmat för att vi ofta stressar och inte hinner med det vi ska göra hemma och på arbetet och snabbmaten är en stor orsak till fetma. Sedan finns det ju också människor som är sjuka och inte får tillräcklig hjälp sin sjukdom.
Bild 1
Bild 2
Fetma är ett större problem i de rika länderna. Varför är det så? Vi eftersträvar en allt högre levnadsstandard, vilket också gör att vår tid inte räcker till. Detta skapar stress, osunda matvanor och för lite motion. För om vi tar Sverige som exempel så rör sig många allt mindre både hemma och ute. Allt fler ungdomar sitter framför datorn och tv:n hela dagarna istället för att vara ute och röra på sig. Man tar helst bilen till jobbet även om det är möjligt att gå istället.
Tips på vardagsmotion kan vara att ta trapporna istället för hiss och städning, gräsklippning och snöskottning innebär fysisk aktivitet.[3]
Som avslutning vill jag bara säga att det är viktigt att tänka på vad du äter och att alltid försöka motionera även om man inte prioriterar det först. Det är viktigt att kunna hitta sin motivation och sätta upp mål för det man vill åstadkomma.
Bild 4
Källförtäckningar:
[1]http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/ Senast uppdaterad: 2011-11-22 Skribent: Per Andrén, läkare, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Birka, Växjö, Anette Bjurman, dietist,Vårdcentralen Teleborg, Växjö
[2]http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/fragorochsvar/hurvanligarfetma.5.61c03dad1180e26cb8780005234.html Temat är uppdaterat av Katrin Bergström, nutritionist. Materialet är faktagranskat av Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi.
Tema Fetma, publicerad: 2008-03-06 som Global fetma.
[3] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/ Skribent: Livsmedelsverket Uppdaterad: 2012-02-01
Bild 1, http://media.ninjus.net/2011/01/fetma.jpg
Bild 2, http://www.dietguiden.com/wp-content/uploads/fetma-300x187.jpg
Bild 3, http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2010/07/fatkid.jpg
Bild 4, http://www.fatx101.com/2011/02/burn-fat-like-man.html
